Jo, det är så att det kliade lite i bloggfingrarna och jag kände mig tvungen att starta upp något nytt. Efter åratal av bloggeri känns det onekligen en smula tomt att inte få dela med sig av livet längre. Och inte minst tomt efter bloggvännerna jag samlat på mig. Det känns liksom inte riktigt nog att "bara" följa och kommentera era bloggar.
Så nu är jag tillbaka.
Fast i vilken form vet i katten. För er som inte känner till mig har jag tidigare i min förra blogg bloggat om IVF och ofrivillig barnlöshet. I december föddes äntligen vår lille pojke och därmed avslutades den bloggen. Helt naturligt eftersom jag varken tänker skriva mer om IVF eller är särskilt barnlös längre.
Men vad skriver man om då?
När sorgerna har flugit sin kos och lyckan flyttat in.
När jag har blivit mamma och Viktor blivit pappa och hunden och katten storebror och storasyster.
När bebis äntligen är här och dagarna liksom bluddrar ihop i en enda sömnlös lyckosmet.
?