Nu är vi äntligen på plats och har varit så i en dryg vecka nu. Det är så underbart att bo här ute att jag någonstans nu förstår att jag längtat efter detta i hela mitt vuxna liv. Att bo på landet är så vackert och rofyllt. Och vilken frihet för Vilgot! Inte en massa trafik att vara orolig för. Så här springer han hyfsat obegränsat, med undantag att inte få gå ner till vägen förstås.
Och naturen är nära, nära. Vi har sett rådjur,grodor och en huggorm. Vackert och lite farligt. Men vi pepprar ungen med att vara rädd för ormar och det har redan tagit skruv :). Tranorna trumpetar morgon och kväll och en tupp gal från en närliggande gård. Nu väntar vi bara på att få se älg, vilket vi hört att det finns mycket av här.
