Skönt septembergung

Bättre sent än aldrig bjussar vi på lite skönt septembergung.

Värt!

Jodå, vi lever och mår bra. Tiden springer fort, fort med liten gosse här hemma så här hinner man inte blogga så mycket.

Nu är Vilgot 10 månader och kryper fort som en liten vessla, kryssar mellan soffor och bord, över mattor, kuddar och täcken och går runt soffbordet hållandes i kanten. Allt som är farligt och förbjudet är roligast, så som vägguttag, sladdar, mammas dator och hundens svans.

Själv håller jag på att vakna till liv efter bebiströttheten även om Vilgot fortfarande inte sover särskilt bra på nätterna. Viktor tar helgnätterna och jag vardagarna och då hinner jag komma ifatt. Så nu är jag så pigg och glad, glad och pigg vilket är underbart! Underbart är förstås ändå att ha en alldeles livs levandes liten pojke här hos oss, han är verkligen den största kärleken. Det är så konstigt egentligen hur man som förälder helt bortser från sina egna behov för att tillgodose sitt barns. Hur ens egen trötthet blir oviktig i förhållande till vad livet faktiskt bjuder på. För hur dödstrött jag än varit och hur många tårar jag fällt av utmattning är Vilgot värd det hundra gånger om.

Nu är det söndagkväll och Viktor och jag sträcker ut i soffan efter en hel dag med lek och bus. Gokväll!