Januari tickar på och snart kommer februari. Lite ljusare nu om morgonen och eftermiddagen och jag känner redan att det hjälper mig. Men den här vintern hat hittills varit rätt så okej för mig. Och när vi fick vår första snö förra helgen så kunde jag faktiskt njuta av den ordentligt. Jag som annars är en riktig vinterhatare känner faktiskt att detta har lättat något nu när vi bor på landet och i vårt hus. Vi har en egen pulkabacke på tomten och massor med plats för snölek. Dessutom är en hundpromenad med barn och pulka mitt i skogen något av det mysigaste man kan göra.
Jag tänker mycket på min familj och vår framtid. Och mycket på tillvaron och livet. Hur jag kan göra det bästa för just oss och våra förutsättningar. 2015 känns liksom som vårt familjeår med stort F. Som att vi kommer att forma vår tillvaro och liv här och nu. Jag vill att vi ska ta tillvara på varje dag, aldrig ångra något och leva med lust och glädje.
torsdag 29 januari 2015
måndag 5 januari 2015
Fina dikten
Jag hittade en så fin dikt idag som gick rakt in i mig.
Och ser mig i dess blick,
Att fjädrarna gnistra och jorden är varm och himmelen utan en prick?
Vad för det för tid, vad är det för år, vem är jag, vad bär jag för namn?
Du skrattande knyte med solblekt hår,
Hur fick jag dig i min famn?
Jag lever, jag lever! På jorden jag står. Jag väntade visst millioner av år,
på denna enda minut. "
Erik Lindorm
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)