Januari tickar på och snart kommer februari. Lite ljusare nu om morgonen och eftermiddagen och jag känner redan att det hjälper mig. Men den här vintern hat hittills varit rätt så okej för mig. Och när vi fick vår första snö förra helgen så kunde jag faktiskt njuta av den ordentligt. Jag som annars är en riktig vinterhatare känner faktiskt att detta har lättat något nu när vi bor på landet och i vårt hus. Vi har en egen pulkabacke på tomten och massor med plats för snölek. Dessutom är en hundpromenad med barn och pulka mitt i skogen något av det mysigaste man kan göra.
Jag tänker mycket på min familj och vår framtid. Och mycket på tillvaron och livet. Hur jag kan göra det bästa för just oss och våra förutsättningar. 2015 känns liksom som vårt familjeår med stort F. Som att vi kommer att forma vår tillvaro och liv här och nu. Jag vill att vi ska ta tillvara på varje dag, aldrig ångra något och leva med lust och glädje.
Känner igen mig i ditt tänkande om tillvaron, förutsättningar och framtid... Men som du är inne på- låt glädje och tacksamhet ta plats. Låter enkelt men det är det inte alltid, jag vet. Önskar dig och din familj ett fint år. /Lotten
SvaraRaderaSå klokt du skriver, och känner också igen mig i dina tankar. För min del tänker jag att de här tankarna kommer som ett resultat av att jag nu vet att vår familj är den den är, att det blir vi tre och inte fler.
SvaraRaderaFör mig har det handlar det mycket om just att hitta ett lugn i att göra det bästa för oss just där vi är och utifrån de förutsättningar vi har, att inte ägna min kraft åt att fundera kring hur jag hade velat att livet skulle ha varit, utan att vara tacksam och ägna kraften åt att skapa glädje i det som är.
Just detta är det stora, och det svåra, att vila i det som är.
Skickar varma tankar till dig!
Kram
Marianne