måndag 31 december 2012

2012 del 2

Gjorde något dig riktigt glad?

Det finns mycket som gjort mig glad 2012. Faktum är att jag nog varit riktigt glad nästan hela tiden. Otroligt men sant, det är med stor tacksamhet som jag får lov att må så här bra! En topp var förstås min två månader långa semester i somras, när jag äntligen fick avsluta vårens heltidsarbete och vara ledig med min familj igen.

Gjorde något dig riktigt ledsen?

Ja, allt är ju inte jämt och ständigt små rosa moln. Ibland är det inte lätt när ens drömmar krockar med verkligheten. Jag och Viktor har varit oense om en del sådant och det har förstås varit tråkigt. Men vi avslutar iaf året på topp och med stor kärlek.

Var du gladare eller ledsnare i år om du jämför med andra år?

Gladare!

Vad önskar du att du gjort mer?

Motionerat mer och på så sätt varit snällare mot mig själv. Önskar nog att jag hade sparat mer än slösat också ;).

Vad önskar du att du gjort mindre?

Gnällt mindre på min man kanske :). Han är ju faktiskt jäkligt bra!

Favoritprogram på tv?

Historieätarna var riktigt bra. Ett sånt där program som fick en att riktigt längta till nästa avsnitt.

Bästa boken?

Max lampa kanske... :) Hinner inte med så mycket annat än barnlitteratur just nu.

Nyårslöften till 2013?

Jajamensan. Härmed lovar jag och svär att jag ska fortsätta göra mitt allra bästa och lite till som mamma och fru samt motionera mera! Och så njuta ännu mer av livet!

Gott nytt år!

På bilden en fantastisk regnbåge över Åsa igår. Inte vanligt så här års och kanske betyder den att det blir fler önskningar som slår in 2013...


söndag 30 december 2012

2012 del 1

Gjorde du något som du aldrig gjort förut?

Ja, jag började ju jobba efter föräldraledigheten, dvs vara utan Vilgot om dagarna för första gången. Det var till en början en stor utmaning och en väldig separation från både barnet och min ljuvliga vardag hemma. Det kändes bättre efter ett tag, men jag vande mig aldrig vid att jobba heltid (vilket jag fick göra i våras så att Viktor kunde vara föräldraledig). När hösten kom och vi båda började jobba, gick jag ner till 75%, vilket passade mig jättebra!
Sen började ju Vilgot på förskolan också, vilket var ännu en ny sak att ta sig igenom. Men allt har gått jättebra och jag tycker att vi i hela familjen har hittat en bra vardagsbalans. Dessutom är det riktigt roligt att jobba nu, en enorm skillnad mot innan Vilgot äntligen kom, då allt kändes tungt och strävigt. Jag har så mycket mer energi och lust!

Blev några av dina vänner föräldrar i år?

Jodå, en liten Valter och en Vincent har det blivit.  Och så har vår familj på min sida fått tillökning med två söta små nya kusinbarn: Anni och Rut!

Vilka länder besökte du?

Räknas Skåne? Nej, skämt och sido så har vi stannat i här i Sverige helt och hållet i år. Vi har varit mycket hemma och gjort små utflykter istället. Hälsat på familjen i Skåne och i Alingsås. Och så var jag själv med tjejerna i Stockholm en helg också.

Är det något du saknat 2012 som du skulle vilja ha 2013?

Nix. Jag är så nöjd och hoppas att 2013 blir ett lika bra år. (Fast en lottovinst kanske inte hade varit fel.)

Vilket datum från 2012 kommer du alltid att minnas?

Ja, det skulle nog vara 23 december nu på Vilgotss tvåårssdag. Det var så mysigt att för första gången komma med födelsedagsfrukost till honom och väldigt speciellt att få se honom vara så lycklig på sitt egna kalas.

Vilken är din största framgång 2012?

Vilgot. Lite tjatigt att hela tiden skriva om sitt föräldraskap kanske, men det är verkligen så jag känner. Att vara förälder är underbart men ibland svårt och kämpigt. Ibland är man så otroligt trött och då tålamodet ligger på låg nivå. Men jag tycker ändå att jag har lyckats jättebra med de mål i mitt föräldraskap som jag själv har satt upp. Att vara närvarande, lyhörd och kärleksfull med tydliga gränser och fasta rutiner. Och så massor av roligt tillsammans!

Största misstaget?

Att sluta med mina löprundor bara för att hösten kom och det blev dåligt väder! Nu är jag nog i lika dålig form igen som när jag började springa i maj. Fruktansvärt dåligt av mig.

Bästa köpet?

Min cykel. Så underbart att det köpet äntligen blev av!

Vad spenderade du mest pengar på?

Huset, helt klart. Vi byggde grind, bytte ytterdörr och målade om fasaden, och nu håller vi på i hallen med uppfräschning med ny färg, tapet och förvaring.









lördag 22 december 2012

Födelsedag

Som om det vore igår. Natten hade slagit om till den 23 december och termometern visade 17 minusgrader. Mörkret och den isande kylan, stjärnklar natt och vår bil ensam på motorvägen. Inombords ett rus av lycklig förväntan och jag kunde känna hjärtat slå hårt i bröstet. Ömsom skrattande om vart vi äntligen var på väg, ömsom frustande av värkarbetet som tagit över min kropp. Du var på väg, det var det ingen tvekan om. Jag hade nog aldrig känt något så tydligt som just detta. Nu skulle det ske.

Pappa var nervös men jag skrattade bara och tänkte på dig. Att det äntligen nu var dags, att vi snart skulle få träffa dig. Lilla bilen svängde in på sjukhusparkeringen och jag började få allt svårare att prata. Det gjorde ont hela tiden och vägen att gå till förlossningsavdelningen kändes långsam.

Du ville ut till oss fort, för sen tog det bara några få timmar. Så bara fanns du där, lite rödmosig och lite gul och du var det vackraste barn vi någonsin sett. Pappa och mamma grät lyckotårar och beundrade dina rynkiga små fingrar. Vi la dig mellan oss och tittade och tittade i flera timmar. Du var på något sätt ofattbar, en liten ängel som kommit till oss. På något sätt ofattbar.

Julen 2010 kom och gick knappt märkbar där inne på BBavdelningen. Radion spelade julmusik och alla mammor och pappor bjöds på julmat i restaurangen och julgran i allrummet. Men allt vi brydde oss om var vår fina julklapp, dig. Världen utanför fönstret och julen med den var avlägset långt fjärran. Ändå känns alla jular efter denna som ren magi.

Jag undrar hur två år sedan kan kännas som alldeles nyss. Nyss var du vår lilla bebis och så nu. Nu när jag ser på dig är jag stolt, så stolt. Du kan så mycket och är en så rolig liten kille att vara tillsammans med. Och när jag hämtar dig på förskolan och du rusar i min famn. Då vet jag att jag är omöjligt lycklig som får vara din mamma.

Grattis på tvåårsdagen äskade gossen vår! Nu blir det kalas!